Hjälp av läkare vid urinvägsinfektion

Om urinvägsinfektion

Symtom på urinvägsinfektion

Vid urinvägsinfektion utan feber sitter infektionen oftast i urinröret och urinblåsan. Det kallas ofta blåskatarr eller cystit. Vanliga symtom är:

• du behöver kissa ofta
• det svider när du kissar och en stund efteråt
• du har ont nedtill i magen, över urinblåsan
• du känner dig lite frusen
• det kan finnas lite blod i urinen

Om du har feber, frossa, mår illa eller har ont i ryggen eller ena sidan kan infektionen ha nått njurarna. Det kallas njurbäckeninflammation (pyelonefrit) och behöver bedömas av vården samma dag.

Vad beror urinvägsinfektion på?

Infektionen uppstår när bakterier tar sig in i urinröret och urinblåsan och förökar sig där. Kroppen svarar med en inflammation, och det är den som ger besvären. Vanligast är tarmbakterier av typen E. coli (kolibakterier).

Urinvägsinfektion är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män eftersom urinröret är kortare. Många kvinnor får urinvägsinfektion flera gånger, oftast i åldern 15–35 år och efter klimakteriet. Hos män är det mindre vanligt, och då kan även prostatakörteln vara inflammerad.

Det här kan du göra själv

Är du kvinna, 15 år eller äldre, frisk i övrigt och inte gravid, och har lindriga besvär utan feber, kan du ofta vänta upp till en vecka. Besvären minskar vanligen efter en till tre dagar.

• Drick rikligt med vatten så att du kissar oftare och bakterierna spolas ut.
• Ta receptfria smärtstillande läkemedel med till exempel paracetamol eller ibuprofen om du behöver.
• Försök tömma blåsan helt när du kissar.

När behöver du behandling?

De flesta med lindriga besvär blir bra utan antibiotika. Behandling blir aktuell om besvären är stora och inte har minskat efter tre dagar, inte har gått över efter en vecka, eller om du har blod i urinen.

Antibiotika skrivs bara ut när det behövs, eftersom onödig användning bidrar till antibiotikaresistens. Läkaren väljer läkemedel utifrån dina symtom, om du har feber, om du är gravid eller ammar och ibland utifrån en urinodling.

Män med urinvägsinfektion behöver oftast behandling med antibiotika. Har du feber behandlas infektionen längre och ibland på sjukhus.

När kan ditt besvär inte bedömas digitalt?

I hälsoformuläret ställs frågor som visar om du behöver undersökas på en mottagning i stället. Det gäller bland annat om du:

• är gravid eller nyligen har fött barn
• har feber, frossa eller ont i ryggen eller sidan
• har synligt blod i urinen
• har haft besvär i mer än en vecka
• har nya eller förändrade flytningar, eller kan ha smittats av en könssjukdom
• är man eller under 15 år

Undersökningar

Ofta räcker dina symtom för att bedöma en okomplicerad urinvägsinfektion. Ibland behövs ett urinprov. En urinodling visar vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket antibiotikum som fungerar. Vid misstanke om njurbäckeninflammation tas ofta även ett blodprov (CRP). Den som ofta får urinvägsinfektion kan behöva utredas vidare, till exempel med ultraljud.

Så minskar du risken att få urinvägsinfektion igen

• Töm blåsan helt – res dig gärna upp en kort stund och försök kissa ut det sista.
• Kissa efter sex.
• Torka dig framifrån och bakåt efter toalettbesök.
• Efter klimakteriet kan östrogen som förs in i slidan minska risken för vissa kvinnor.

Den som får urinvägsinfektion mycket ofta kan i vissa fall få förebyggande behandling. Tranbärsjuice, probiotika och bakteriehämmande läkemedel för urinvägarna har svagt vetenskapligt stöd, men kan hjälpa vissa. Prata med en läkare om vad som passar dig.