Urinvägsinfektion

Två typer av urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion utan feber sitter oftast i urinröret och urinblåsan och kallas cystit eller blåskatarr. Urinvägsinfektion med feber innebär att infektionen har spridit sig upp mot njurarna – njurbäckeninflammation eller pyelonefrit – och är ett allvarligare tillstånd.

Symtom

• täta trängningar och att du kissar ofta
• sveda när du kissar
• ont nedtill i magen
• ibland lite blod i urinen
• vid njurbäckeninflammation: feber, frossa, illamående och ont i ryggen eller sidan

Äldre personer kan ibland bli förvirrade eller oroliga. Bakterier i urinen utan några besvär är vanligt med stigande ålder och behöver oftast ingen behandling.

Orsaker

De flesta infektioner orsakas av tarmbakterier som E. coli. Kvinnor har kortare urinrör och drabbas därför oftare än män. Återkommande infektioner kan bero på att blåsan inte töms helt, tunna slemhinnor efter klimakteriet, framfall eller pessar och kondom med spermiedödande medel.

Egenvård

Är du kvinna över 15 år, frisk och inte gravid kan du ofta avvakta vid lindriga besvär utan feber. Drick mycket vatten och ta vid behov receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen.

Behandling

Antibiotika ges när besvären är stora eller långvariga, vid feber, vid graviditet och oftast till män. Läkaren väljer läkemedel efter dina symtom och ibland efter en urinodling. Antibiotika används bara när det behövs för att motverka resistens.

När ska du söka vård?

• Kontakta en vårdcentral om besvären är stora och inte har minskat efter tre dagar, inte har gått över efter en vecka, om du har blod i urinen, nya flytningar eller är gravid.
• Sök vård samma dag om du har feber, frossa eller ont i ryggen eller sidan.

Informationen är allmän och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Vid livshotande symtom: ring 112. Sjukvårdsrådgivning: 1177.